Almdudler
Utsikt från mitten av ett stängt europa.
Söndagen den 8 Mars gav vi oss iväg söderut. Vi hade bestämt sedan länge att åka ner till Österrike samt senare Kroatien. Veckan innan avfärd följde vi noga corunavirusets framfart.
Min fru var inte orolig. Fast det var jag. Inte för att bli sjuk utan mest för vad regeringar och myndigheter kunde hitta på. Sjuk kan man bli både hemma och borta men sitta fast vid någon gräns eller sitta i karantän på något hotell ville jag inte uppleva.
Resan genom Danmark och Tyskland var helt utan dramatik. Vi övernattade som vanligt på Kronprinz hotell i Falkensee några km utanför Berlin. Ett perfekt ställe om man har en hund med på resan. Kasper har varit här flera gånger och gillar skarpt att springa lös i den stora skogen alldeles utanför knuten på hotellet.
Vi gillar hotellets charm samt goda mat. Den här kvällen blev det för min del grillad kalvlever med äppelringar mm. I Tyskland får man lever som smälter i munnen.
Kasper låg lugnt och stilla under min stol och tiggde inte en enda gång. Mycket märkligt.
Dagen efter var det frukost och sedan dags för de sista 85 milen till Österrike. Det tar lite längre tid när Kasper är med. Jag brukar stoppa för en snabb promenad och kisspaus varannan timme så han inte tråkas ihjäl av allt bilåkande.
Vid 17-tiden var vi framme i Dörfles utanför Wien. Allt var frid och fröjd. Fast redan på Onsdag morgon började det. Polen, Tjeckien och Slovakien gick ihop i en ohelig allians och stängde sina gränser i väster. För utlänningar med omedelbar verkan. Det var 14 dagar karantän som gällde om man ville in i landet den vägen.
Under veckan stod sedan olika åtgärder som spön i backen från Eu:s regeringar. De som inte gjorde mycket var Sverige och UK.
I österrike hade man många fall av coronasmittade i Tirol med sin närhet till Sydtirol i Italien och alla skidturister. De inhemska som varit i Tirol spårade man med hjälp hotell-liggarna och ringde upp och meddelade de skulle sitta i 14 dagars huskarantän. Det är ganska höga böter om man bryter mot detta.
I övriga Österrike var det och är det betydligt färre fall men ökande. Antalet smittade är inte så olikt Sverige.
Sedan förra veckan är samtliga förskolor, grundskolor, gymnasium och universitet stängda. I måndags stängdes också alla affärer som inte är livsmedelsaffärer, bagerier, Tabak, Drogerei eller bensinstationer.
Tabak är butiker som säljer cigaretter, tobak, tidningar mm och drivs av handikappade.
Drogerei är butiker som säljer läkemedel, naturläkemedel samt hudvårdsprodukter och kosmetika samt en hel del annat. Alla restauranger, glassrestauranger är stängda.
Jag saknar mest glassbutikerna som har italiensk glass gjord på äkta råvaror och är underbart god och får svensk glass att mest likna något katten släpat in.
Kroatien stängde också gränsen och där får jag sitta i 14 dagars karantän om jag vill in i landet. Något man får ordna och bekosta själv. Inte lätt när alla hotell, pensionat och restauranger är stängda.
Därför är det bara att glömma att resa dit för tillfället. För de som jag känner där som hyr ut båtar är detta en katastrof.
Den som tjänat mest på allt dett är nog Kasper. Det blir många och långa promenader för honom varje dag ute på fälten. Där kan han rusa omkring som han vill.
Den här oljepumpen är ett av våra minimimål för morgonpromenaden. Egentligen är det faktiskt en pump för rysk gas som i dessa gamla oljefält nu används för att lagra samt distribuera rysk gas. Gasen lagras helt enkelt i de gamla oljelagren som är tomma. Fast det finns också olja kvar på sina håll i det här området. Oljefälten upptäcktes av ryssarna när de ockuperade denna del av Österrike efter kriget.
Gamla Oma, nu 94 år bekymrar sig inte heller för något virus. När man inte vet om det är morgon, middag eller kväll så är sådant inget man bryr sin hjärna med.
Det är värre för Anna som tar hand om Oma och skulle åka hem till Polen nu på fredag. Bussarna som går varje fredag har ställts in. Jolla som skulle avlösa henne kan inte lämna Polen.
Polskor är nog den vanligaste lösning på äldreomsorg i Österrike. Det går mängder av bussar med dem till och från Österrike varje fredag då det är vaktombyte. Nu är detta inte längre möjligt på grund av Polens stängda gräns. I måndags var det sista dagen återvändande polacker från olika länder kunde ta sig in över gränsen enkelt. Bilkön var 20 km lång till gränsövergången redan i måndags morse.
Vi själva kommer åka hem med bil på tisdag eller onsdag nästa vecka. Jag har kollat med sveriges ambassad i Wien och vi skall ha rätt att passera igenom Tyskland och Österrike för att komma hem till Göteborg. Den vanliga vägen genom Tjeckien är stängd för oss svenskar. Där gäller också 14 dagars karantän om man inte är från Polen eller Slovakien.
Så vad gör man för då när man inte kan åka in till Wien, äta god glass eller en härlig Zwiebelrostbraten på ett gasthof.
Jo det blir mycket gjort i trädgården som förfallit när mina svärföräldrar blev för gamla för att orka med.
Egentligen borde vi stanna här i Dörfles. Risken att åka på coronaviruset är mycket lägre här än hemma i Göteborg. Dörfles fritt översatt betyder lilla byn. Omas hus är det som syns längst till höger
Som synes träffar man knappt på en enda människa när man går huvudgatan med Kasper. Dessutom är vädret betydligt trevligare här och våren har kommit en bra bit längre. De senaste dagarna har vi haft drygt 20 grader på dagen och cirka 10 grader på natten. Det är lite skillnad mot Blöteborg.
Fast det finns saker att som måste göras också hemma så det är inte mycket att välja på.
I övrigt blir det som sagt många och långa hundpromenader med Kasper. De i sin tur leder givetvis till en hel del bilder. Här några från de senaste 10 dagarna. Lite blandat från Donau, Dörfles samt från vinbergen i Prottes och Matzen.
Håll till godo.
Hälsningar från ett kaosartat europa.
Kasper och Mats
Ha de gott
Jerry
Kasper njuter av alla promenader och att få springa fritt större delen av tiden.
Enligt min iWatch går jag numera cirka 13-15 km per dag. Till stor del tillsammans med Kasper. Hemma brukar jag ligga mer på cirka 7-8 km.
Kasper har ingen iWatch men väl en Gps-tracker. Där får han pet-points. Hemma brukar han ligga på 2500-3500 sådana. Här i Dörfles ligger han mellan 5500-6500 sådana.
För en hund som gillar att springa och lukta sig fram i världen är det som att vara i på världens bästa semesterort. Hans skulle nog gärna vilja vi blev kvar här. Kanske blir det så också en vacker dag.
/B
Ett av de enda länder länder där svenskar som hyrt bil för att försöka ta sig hem till sverige har stoppats av gendarmer som vägrat dem resa vidare.
Transittrafik genom ett land för att komma hem är annars ett undantag som de flesta länder godkänner. Förutom då Polen, Tjeckien, Slovakien, Kroatien och kanske några till. De flesta av dessa leds av populistpartiet.
Mer mogna stater inom EU däremot tillåter transit hem.
Att ta sig hem med flyg blir allt svårare när flygbolagen ställer in linjer.
De flesta länder i Europa har gratis hämtat hem medborgare från mängder av länder. Polen, Tjeckien, Tyskland, Holland m.fl har ställt upp med detta.
För oss svenskar ställer staten inte upp med motsvarande service trots att de pungslår oss på bland de högsta skatterna i världen.
Hoppas ni tar er hem utan alltför stort krångel!
Visst är det verkligen en underlig tid de senaste veckan drygt.
Jag har haft ett intresse länge för sådant som kan hota mänskligheten.
Stora kometer, vulkanutbrott i supervulkaner eller pandemier.
Pandemier har det forskats mycket på. Man brukade benämna den teoretiska pandemien för virus-x. Att det skulle komma en sådan var forskarna eniga om men inte när eller vilka egenskaper viruset skulle ha.
Nu har vi delvis svaret. Det som hänt sista 10 dagarna med stängda gränser och permitteringar och allt annat kunde man inte tänka sig för några veckor sedan.
Tyvärr ser vi inte ännu att det blir bättre. Tvärtom blir det för varje dag sämre med fler döda och fler smittade.
Att göra något så enkelt som att ta sig de 160 milen från Wien till Göteborg är nu mycket mer komplicerat. Jag vet vad som gäller idag. Fast vad som gäller om 4-5 dagar vet ingen. Kanske kommer förutsättningarna var helt annorlunda.
Under min livstid har jag aldrig tidigare upplevt en tid där allt rör på sig och förutsättningarna kan totalt ändras över en natt.