Almdudler
Mina förmodligen viktigaste bilder.
Nu har jag fått en hel drös barnbarn på några år. Den siste anlände i måndags så nu är de fem stycken.
Deras föräldrar fotograferar dem förstås flitigt. Fast de gör det alla med mobilkameror.
Bilderna är ofta alldeles utmärka och jag hjälper dem med utskrifter när de önskar så jag har sett en hel del av deras bästa bilder. Fast mobilkameror ger bilderna en viss karaktär. Än så länge kan man komma längre med en "riktig kamera".
Det är min uppgift.
Nu var jag under större delen av våren och sommaren i Kroatien samt Wien så det blev inga bilder på de små.
Jag får försöka ta igen en del av det nu. Igår var det en liten fotosession med mamma Angelica samt Charlie och Ivy.
Charlie 3 år är svårast att fotografera. Han gör inte som man säger utan vad som faller honom in. Det är bara att acceptera och göra det bästa av det.
Lilla Ivy 14 månader är mycket lättare eftersom hon för det mesta håller sig nära mamma.
Ibland kan man även få Charlie att sitta still.
Fast det det blir ofta så här. "Charlie kan du kan du backa lite så du inte har solen i ansiktet". Det hjälper givetvis inte.
Det är bara att gilla läget. Skulle man insistera är risken stor att han kommer tycka det är tråkigt att bli fotad nästa gång.
Ibland passar det.
När jag redigerar bilderna inser jag att när jag nu är tillbaka att också fota med en FF kamera har jag en tendens att fota på samma sätt som med Fuji APS-C. Jag får för framtiden mentalt anteckna att lära mig att ta till en mindre bländare för att få tillräckligt skärpedjup.
Resten av bilderna talar nog för sig själv.
Detta är ett axplock från gårdagen. Givetvis blev det fler bilder som är godkända. Det var en hel del misslyckade också. Mest på grund av att de rörde sig och fick den starka solen på en del av ansiktet. Eller de snabbt rörde på huvudet och det blev oskarpt.
Barn är inte lättfotade även med den bästa kamera.
Nu gäller det att också fota de andra 3 barnbarnen och deras respektive föräldrar. Det som kommer bli svårast är att fota den nyfödde. Får försöka vara lite extra kreativ den här gången. Ta intryck från amerikanska babyfotografer men undvika deras kitsch.
Ha en fortsatt bra dag.
Mats
Det er en dejlig familieserie du har fået i "kassen" og du har lykkes super fint med den. Vi (morfar) ved, hvilken udfordring det kan være.
Med venlige hilsener fra Erik
Jag vet själv när jag har rensat gamla bilder efter mina föräldrar att det är bilderna med personer man känner som blir kvar. Tjusiga naturbilder och annat hamnar gärna i det stora arkivet.
Min bildsamling på nu cirka 65 000 bilder kommer nog ingen att orka ta sig igenom.
Jag får nog finna en väg att paketera alla bilder som borde vara av intresse för mina barn och barnbarn.
Det kan vara ett lämpligt projekt när vintermörkret är som värst.
Allt kan man ju inte skriva ut. Fast en hel del av mina bättre bilder hamnar i fotoböcker som jag varje år ger till mina barn. En specialbok till varje familj med bilder där de är i fokus.
PÅ den tiden gjorde man ju sällan ett helt album på en gång. Man fyllde det successivt.
Kul du gillar resultatet.
Själv var jag inte helt nöjd med mig själv igår.
Efter att fotograferat enbart med Fuji APS-C under 2 år så sitter de kamerornas skärpedjup i ryggmärgen.
I går missade jag att få tillräcklig skärpedjup när det är 2 personer eller fler med på bilden. Inte på alla bilder fast på för många.
Vid nästa fototillfälle måste jag komma att jag skall använda ryggmärgsvärdet + 1 steg när jag använder Canon 5D MKIV.
Att man inte heller ser hur bilden kommer bli med en dSLR är en klar nackdel. Speciellt gäller det när man fotar med riktigt kort skärpedjup.
I sökaren ser man en bild som motsvarar bländare 4-4,5 ungefär. Bilden man får med 85/1,4 på full bländare har betydligt kortare skärpedjup än vad sökaren visar.
Nu gäller det bara komma in i det hela igen. Jag har ändå fotat med Canon FF sedan första 5D kom ut för ganska länge sedan så det bör inte ta så lång tid att få tillbaka känslan.
Ja nu har jag bara 4 föräldrar och 3 barn som jag måste få fler bilder på.
Annars kommer jag inte ha tillräckligt med bilder att välja på för fotoböcker och kalendrar.
Det gäller att ligga i som en Nisse och fotografera den närmaste tiden för att få fler bilder.