Almdudler
X-PRO2 mot Canon 5Ds R
I Lördags bestämde jag mig för att ta fotoassistenten och kamerorna på en promenad på Öckerö.
Så vi åkte till badplatsen på Öckerö och vandrade sedan nordväst ut på det naturområde som finns där. Kan rekommenderas för den som inte varit där.
Min baktanke var att jag och fotoassistenten skulle ta liknande bilder med X-PRO2 och Canon 5Ds R så jag senare skulle kunna jämföra. Jag gillar att skaffa mig en uppfattning av var en ny kamera står i förhållande till min gamla för att kunna förstå vad den är bra på och vad den passar sämre till.
En test som är väldigt annorlunda mot de flesta testsidors åsikter.
Så häng med nu så kör vi. Här är det fråga om hur en X-PRO2 hänger med en Canon 5Ds R när det gäller naturfoto.
För det första har Adobe gjort ett bra jobb med X-PRO2. Den så kallade akvarelleffekten är så gott som borta. Även blommor och blad tecknas nu ut utan blödning och artefakter.
Ett liknande motiv tagen med 5Ds R visar på min skärm lite bättre upplösning. Det är i fullformat 36 Mp mot 50 Mp. En ganska obetydlig skillnad. Förmodligen kan ni inte se den i webbformat. Ni skulle heller inte se den skillnaden i en A3 utskrift.
Så för den här typen av motiv kan man nog säga att båda kamerorna leverar ganska lika.
X-PRO2 har fått mycket beröm för sin Acros simulering i JPEG. Nu kör jag aldrig JPEG. Fast Adobe har gett oss en bra variant i LR. Jag tycker Acros är värd allt beröm. Äntligen kan man få till en bra svartvit konvertering direkt i LR utan att behöva ta omvägen via TIFF till Silver Efex PRO 2 eller On1 FX för att få till det. I längden sparar det mycket disk eftersom TIFF-filen brukar bli 5 gånger större och också kvalité. Det är alltid bättre att printa direkt från raw. Det alltså alltid bäst att ligga kvar i raw när man kan.
Så låt oss ta en titt på färgbilden och Acros konverteringen i lite mer detalj.
Det var en ganska svår dag att fota på. Ljuset var starkt och himlen täckt av ljusa skyar. Det dynamiska omfånget i bilden var med andra ord stort. APS-C sensorn från Sony är bra men sämre än den som sitter i Canon 5Ds R. Cirka 10 steg mot Canons 12,5.
Det trevliga är att Acros omvadlingen behåller alla toner både i ljusa och mörka partier. Snyggt jobbat
Adobe. Det är sällan jag har anledning att skriva det numera.
Om vi nu jämför detta med 5Ds R så blir det liten skillnad.
Canon har 2,5 steg mer DR och det går därför att både behålla detaljerna i himlen och i skuggorna.
Nu får jag erkänna att bilden för Fuji-kameran var också svårare.
Omvandlar jag sedan denna till svartvitt får jag ta omvägen via TIFF till ON1 FX för att få fram ett bra resultat. Den svartvita profilen i LR är usel.
I ON1 har jag en obegränsad möjlighet att konvertera till svartvitt. Endera välja bland befintliga profiler eller göra min egen. I detta fall valde jag en befintlig.
Så min slutsats är att Fuji X-PRO2 är en alldeles utmärkt kamera för naturbilder. För den här typen av motiv så hänger den väl med en Canon 5Ds R. En kamera som kostar dubbelt så mycket.
Fotoasstenten var förresten inte till mycket hjälp. Verkade mesta fundera på annat.
Som att studera måsarna och fundera på hur de kan flyga.
På vägen hem ställde han åtminstone upp på en demo över vad en X-PRO2 inte kan klara av.
Nämligen en galen hund som fått ett ryck. Detta kallar jag verkligen ett vårrus.
Den här typen av motiv är inget för X-PRO2 eller någon annan spegellös kamera.
Efter en 3 timmars utflykt på Öckerö i terrängen som ofta är lite jobbig så var vi båda ganska trötta.
Jag av att släpa på utrustningen och fotoassistent av att ränna runt och söka efter motiv som han kallar det. Det är mest att ränna runt tycker jag.
Min slutsats är att X-PRo2 kan matcha en 5Ds R väldigt väl när det gäller naturmotiv. Skillnaden är ganska liten. Den finns men är för de flesta utan betydelse.
Fotoasstenten hälsar alla så mycket att ni skall ha en fortsatt trevlig kväll.
Ha det gott/Stig
När det gäller sport och rusande hundar där man behöver ett bra följande fokus så är dSLR kameror klart att föredra.
De har en annan typ av AF. Spegellösa kameror blir för varje generation bättre på det men räcker fortfarande inte riktigt till för den här typen av motiv.
Underhållande, välskrivet.
Med hälsningar, Jeanna