Almdudler
Mental strid mellan Prylnisse och den inbyggda teknikern
Att många av oss män har en liten mental Prylnisse i hjärnvindlingarna som älskar boy's toy's är välkänt.
En del kvinnor verkar också ha en liten Nissa men den verkar mer fokuserad på annat.
Så när det nu kommer en fantastisk Canon 5Ds R utan AA-filter och 50,6 Megapixel så har min inre Prylnisse vaknat. Vill ha säger han till mig. Gudskelov finns det också en mer logisk tekniker däruppe. Han kan det här med kameror. Han anser att jag redan har vad jag behöver och mer därtill.
Fast Prylnisse försöker övertyga mig om hur underbart livet skulle vara och vilka fina bilder jag skulle ta med Canons nya underverk. Teknikern kontrar med att du mest använder bilder till att lägga upp på nätet som har en max upplösning på 1600 pixlar på längsta sidan. och ofta mindre Där syns ingen skillnad mellan en 5DMKIII, din Fuji kamera eller nya 5Ds. För betraktaren kunde du använt vilken som helst av dem.
Ja men du skriver ju ut ganska stora bilder också i hög upplösning säger Prylnisse. Tänk vad mycket bättre det blev om du hade 50,6 megapixel.
Teknikern kontrar direkt. Du kan max skriva ut med din Epson 3880 i A2. Din 5DMKIII klarar att ge en kvalitet i A2 som platsar på vilket galleri som helst. Visserligen kunde mer upplösning göra att du kunde använda skrivarens högsta upplösning och vinna lite till. Fast som du vet måste du använda lupp för att se skillnaden. På normalt betraktningsavstånd syns ingen skillnad.
Ja men de nya färgfiltren och den bättre utläsningen gör nog susen försöker Prylnisse.
Och hur mycket problem har du idag med detta kontrar teknikern?
Ingen direkt får jag väl matt erkänna.
Så nu har jag tröttnat på de där två. De får fortsätta tjafsa och jag har stoppat in öronproppar för att slippa höra tjafset.
Under tiden har jag ägnat mig åt att lite undersöka min enklaste form av att ta en bild. Min iPhone 6+. Att jag valde 6+ berodde på att den har IS typ Canon. Det är nu första gången jag försöker ta bilder med en mobil lite mer seriöst. Tidigare har jag mest använt dem till att dokumentera noteringar på whiteboards.
Jag har visserligen blivit ombedd många gånger att skriva ut bilder som vänner eller släktingar har tagit med sina mobiler och tycker är toppen. Max A4 brukar gälla eftersom de inte har plats för mer på sina väggar.
Personligen har jag sällan varit imponerad av dessa alster. Bilden brukar vara för mycket brusreducerad och sakna detaljupplösning.
Som kamera är en mobil ett missfoster. En ergonomisk katastrof. Att hålla något på raka armar och fota år helt fel. Fast många verkar nu ta detta som det naturligaste i världen. Detta är dagens Instamatic.
Jämfört med gårdagens Instamatic är den något ljusår bättre.
En iPhone 6+ tar helt acceptabla bilder som duger att skriva ut i A3. Fortfarande för mycket brusreducering. Skulle vara fint om man kunde få tillgång till raw-filen och brusreducera mindre. Skulle ge bättre upplösning.
Dessutom är de optimala för gatufotografen. Hyperfokal inställning blir det med automatik.
Så släng era Leicor i väggen. M2 och skannade negativ. Glöm det. Här är upplösningen betydligt högre.
Tri-X är gammal kornig risgrynsgröt:-)
Så här en variant för gatufotografen.
Så under tiden som Prylnisse och Teknikern tjafsar får jag väl använda mina existerande kameror att försöka ta intressanta bilder.