Almdudler

En fotoblogg där jag skriver när jag känner för det.

Motmedel mot en rymningsbenägen hund.

Kasper har fram till nyligen kunnat ta en tur i parken ovanför vårt hus men alltid strax kommit tillbaka. 

Fast i September började han ge sig ut på egna äventyr. Vi bor granne med Hisingsparken vilken är mycket stor och han drar rätt upp i skogen och upp i bergen. Det första jag skaffade var en graverad namnbricka med hans namn och mitt telefonnummer. Det har redan varit till hjälp flera gånger. Vid tre till fällen har mycket snälla människor ringt och meddelat att de funnit en liten Kasper.

Nu kan man ju inte räkna med att alla människor är snälla och inte alla hundar heller.

Han tycker nog att han är stor nu och kan själv. Han fyller 4 år den 20 oktober.  Han verkar vara i slyngelåldern som en stökig tonåring.

Att få en hund som fått smak på egna utflykter att sluta rymma är inte lätt.

De smiter snabbt när man vänder ryggen till.  När man sedan får tag på dem skäms de som bara hundar kan.

För att snabbt kunna se var han är undersökte jag marknaden för trackers. Hittade "Tractive" som jag nu provat en vecka. 

GPS sändaren kostar 549 kr och sedan behöver man ett abonnemang som kostar 599 kr för ett år. Mobilchippet är inbyggt samt datatrafik ingår i  abonnemanget.

Batteriet räcker i drygt 2-3 dygn eller mer beroende på hur man ställer in trackern.

Det finns 2 appar att ladda ner gratis. Den ena är för att spåra exakt var hunden är och har bra kartor. Sedan finns det en app för att hundpremenader som gör att man exakt kan se vilka vägar man valt på promenaden och hur långt man gått.  Den visar också ungefär som iWatch hur mycket motion hunden får varje dag samt lagrar historiken.

Nu Kasper kan du räkna med att husse rycker ut med sin elcykel samt står och väntar på dig på närmaste stig, gångväg eller smågata om du sticker.

Nu får du inse att storebror ser dig. Du ahr fått halsboja din lille svarte sate.

Under den vecka jag haft trackern har han ännu inte dragit i väg. Den testen återstår.

 

 



Postat 2019-10-07 22:27 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Den 2/10 hade Kasper och jag säsongspremiär för promenader tillsammans i Botaniska trädgården i Göteborg.

Hundar får besöka Botanska trädgåren mellan 1/10 till 1/3. Övriga tider på året får enbart ledhundar och liknande komma in i parken. Det händer att jag själv besöker parken utan Kasper bara för att promenera och fota. Det finns också under tiden 1/3 till 1/10 mycket att se och fiket är öppet.

Fast jsg gör  det med dåligt samvete. Hemma ligger en hund som inte vill vara ensam.  Tiden efter 1/10 tar Kasper och jag regelbundet promenader här. Hela parken känns unik med alla sina främmande träd och blommor. Under hösten är parken extra färggrann. Fast det är inte Kaspers favoritställe. Han måste gå i koppel. Är fiket öppet blir det fika och kanelbullar. Kanelbullar får alltid Kasper på bättre humör. 

Många av träden kommer från andra världsdelar och har helt andra färger på hösten än våra inhemska träd och buskar. Så välkommen på en snabbtur i parken med Kasper och mig som guider.

Vet ni värför träden är så mycket färggrannare i Nord amerika än i Sverige. Var jag nu i skolan skulle jag vifta som en galnng. Kasper också. Vi vet varför. NI kan själva hitta svaret på nätet. Det har med istider att göra.

Botaniska trädgården eller parken byggdes för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Riktigt färdig ansågs den inte vara förrän 1948. Då syftar man säkert på de ursprungliga visinoner och målen man hade. Mycket har hänt sedan dess. Det har blivit en harmonisk plats där många vill slappna av. Samt hitta kraft för att köra vidare.Det finns de som gillar träd och blommor, andra som joggar eller rastar sina hundar i den vackra parken. Själv har jag också använt parken för att fota bröllopspar före bröllopet.

Det är absolut Göteborgs vackraste park.

När man kommer in ser man rakt fram denna damm med staty och planteringar. I går upptäckte Kasper och jag att den finns enorma guldfiskar i dammen. Har inte sett dem förut.

Vet inte om detta kallas guldfisk. Det fanns också några som bjässar som var mycket större och guldfärgade. Fast de simmade för långt ner för man skulle kunna ta en bra bild.

Kasper vad tänkte du när du stod på kanten och kikade på dessa 5 kilos fiskar. 

Husse, jag kunde bara slicka mig om munnen och funderade hela tiden på hur jag skulle få tag på en. Några var stora nog för att räcka till en hel hundfamilj.

Kasper man äter inte guldfiskar vad jag vet. Fast jag får erkänna att alltid undrat vad de smakar. När jag skriver detta tänker jag på min kollega och vän, Angelo Mazzochi från Milano. Han studerade ett par år i Bryssel. Han hade väldigt ont om pengar. Ibland gick han till en av deras parker med en damm på natten och sköt en svan eller and med slangbella. Sedan smög han hem med sitt byte samt tog ur fågeln och plockade den. Stekte den sedan i sn enkla gasugnpå Italienskt vis. Det var mat för flera dagar.

Husse när kan vi besöka Angelo i Milano? Mitt EU-pass är ju giltigt. Ugnsbakad svan "italian art låter" låter hur gott som helst. Det får vi nog sätta på listan över att göra i vår Kasper. Vi kan ta det på vägen ner till Kroatien eller när vi ändå är i Wien. Wien till Milano är inte så långt, relativt att köra från Sverige. 

Så får vi någon gång ont om pengar Kasper så vet vi nu var vi skall meta. Panerad guldfisk filé är kanske inte så dumt.

Det finns väldigt fina växthus med en enormt stor samling av orkidéer och andra växter. Det är väldigt varmt och fuktigt i vissa av dem där det finns tropiska växter.

Tror inte Kasper får komma in där och vi har inte provat. Fast det bör ni göra om ni kommer hit. Utan Kasper har jag varit där många gånger. Alltid lika intressant. Ofta har de någon form av tema utställning. Runt jul alltid med ett jultema.

Kasper varför ser du så uttråkad ut.

Det är väl inte konstigt husse. Du har för mycket fotoprylar med dig som vanligt. Nu har du tagit 5 minuter på dig att få ordning på skiten.

Varför måste du ha 2 kameror och sedan flera objektiv med dig i en ryggsäck. Jag vill märka ett antal blommor och tala om att Kilroy was here. That´s it. Jo sedan vill jag vi fikar och att jag får en kanelbulle.

OK. Kasper jag är klar. Skulle kanske tagit med mig färre objektiv. Jag vet du älskar nybakade kanelbullar. Vi får se om det är öppet.

Skall jag nu sitta på bänken och vänta för att du fortfarande inte har ordning på dina fotoprylar. Ibland är du verkligen en hopplös husse. Till och med jag som hund inser du släpar på för mycket. Kommer du ihåg vårt lilla projekt, Norra älvstranden. En X-PRO2 och 3 objektiv räckte längre än du trodde. Det skrev du husse.

Sedan pratar man om att gamla hundar inte kan lära sig sitta. Bullshit säger jag som hund. Det är gamla hussar som aldrig lär sig av sina misstag.

Tyst med dig Kasper, Nu går vi vidare. Lägg dig inte i mitt fotograferande. Jag kan faktiskt sitta på befallning. Det kan du för der mesta men inte alltid. Hur var det i går när lilla Layla var här. En tik på 3 kilo. Hon är 31 kilo mindre än dig. Hur still var du då? Kommandot "Sitt" satt kvar i ditt minne i 5 sekunder. Nu slutar vi tjafsa och fortsätter. Vi skall ju guida människor sm inte är från Göteborg. Har du glömt det.

Ursäkta vår interna diskussion.

Idag är det få människor i parken. Många av dem joggar, springer eller går i snabb takt, en del går långsamt runt och njuter av trädens färger och alla blommor.

Kasper och jag hör till den senare gruppen. Vi har också ständiga stopp för att ta bilder. Kasper passar då på att kolla upp alla luktfläckar. Tydligen väldigt intressant. Skulle han kunna prata tror jag att jag skulle få höra, "stor pudelfröken, vill gärna ha valpar, söker stor stark make som kan ta hand om vår familj. Helst från välbergad familj där de serveras kanelbullar.

Detta är nog den mest färggranna höstvyn i parken. I går var det för mycket tjocka moln och dåligt ljus för att kunna få en riktigt bra bild. På grund av ljuset fick jag köra med kort skärpedjup för att inte skruva upp ISO.

Förra året när vi var där lite senare på hösten var det perfekt. Dramatiska moln och en sol som sken under horisonten. 

Kasper hittar en av barnens lekplatser med djur utsågade ut trädstammar. Kasper måste givetvis prova alla av dem. 

Han är väldigt nöjd när han lyckas komma upp på den högsta . Den är väl insliten och hal. FAst efter några försök lyckas han hoppa upp och inte glida ner på andra sidan.

Kasper och jag genar över gräsmattorna och passerar fiket. Tyvärr ingen fika eller kanelbulle i dag.  Stängt och bommat.

Vi får vänta med kanelbullen

Det finns en damm som jag provat att fota flera gånger. Provar igen men blir inte nöjd. Motivet hr absolut potential men det verkar bli för mycket av allt ting.

En vacker dag skall jag få till en bra bild här.

Vi fortsätter upp mot Japandalen. Uppför den branta backen. 

Det konstgjorda vattenfallet är tyvärr avstängt. Hade med mig filter för att kunna fota det mjukt och fint. Får bli en annan gång. 

Hittade en blomma som nästan såg ut som en orkidée. Inser det måste vara en lilja eller liknande. Förmodligen från Japan eftersom den finns i Japandalen.

Svårt att fota makro i dåligt ljus när en hund ständigt rycker i kopplet.

Det börjar skymma snabbt och Kasper har fått nog av blommor. 

Vi börjar gå ner och mot utgången och bilen. Fast jag hittar hela tiden nya motiv.  Provar dammen igen. Kanske blir mindre bättre. 

Tar en makro bild på en vit blomma.

Brukar aldrig konvertera blommor till svartvitt. Fast i det här fallet tycker jag det fungerar.

Kasper du verkar väldigt uttråkad ut.

Inte så konstigt husse. Jag får hela tiden vänta medan du fotar. Jag får inte springa lös och det blev ingen kanelbulle. Nu åker vi hem och sätter på ugnen så jag äntligen får min kanelbulle. Du lovat HUsse.

Bara ett par bilder på dig Kasper sedan åker vi hem.

Nu åker vi hem Husse. Jag vägrar att titta in i något objektiv mer i dag. Full fart hemåt och en kanelbulle. Mohlins färska kanelbullar är världens bästa käk. Även om de är nedfrusna och sedan upptinade. Färska är de förstås oslagbara.

Kasper och jag har lite delade meningar om Botaniska trädgården förstås. Han har nog rätt i att det är en park som är gjord för människor.

Han gillar ställen där han får springa fritt och hur mycket att han vill. Har vi sedan med oss Mohlins kanelbullar i ryggsäken också så är utflykten perfekt.edalen och lite 

I morgon skall det bli sol men ganska kallt. Såg att trattisarna börjar kika upp. Kanske dags får en utlykt till Svartedalen och leta lite svamp.Eller så skall vi åka upp till somamrstället i Dalsland och plocka svamtp på riktigt. Där plockar man på ett par timmar mer än vad man hittar i närheten i Göteborg på flera daga

Hälsningar och ha en skön kväll.

Kasper och Mats.



Postat 2019-10-04 15:33 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Galen hund lös i skogen

Kaspers morgon börjar nästan alltid på samma sätt. Givetvis först morgontoalett. Vi bor perfekt för att ha hund och två katter. Just utanför tomten börjar Hisingsparken.

Här kan Kasper få springa av sig all energi han byggt upp under natten. Efter toalettbestyren är avklarade är det dags för lite lek

Jag kastar pinnar och Kasper springer ner för backen i galen fart. Ibland blir det freesbee istället. Båda verkar vara lika kul för Kasper.

Sedan är det dags att locka upp honom igen med lite godis. Kaspers godis består av Frolic vilket han gillar skarpt. Så inget onyttigt.

Det är sedan dags för mig att leta reda på en ny pinne och vi gör om alltid ihop igen. En lek Kasper aldrig verkar tröttna på.

Nu börjar vi tyvärr komma in i den del av året när ljuset börjar bli svagare. Idag var det också mulet vilket inte hjälper till. Under träden i skogen hamnade jag idag på 12800 ISO.

Det är ett par steg för högt för man skall få bra detaljer i pälsen på vovven. För att få Kasper skarp måste jag fota på 1/2000. Svart hund i mörk skog är en riktig utmaning för vilken kamera som helst.

När han pustar ut senare på gräsmattan är det inga problem. Här räcker ljuset till när ISO kryper ner under 6400 ISO. Jag får helt enkelt ge mig till tåls till solen skiner under den här delen av året.

Eller ändå bättre sol och snö. Kasper och jag håller tummarna för att det blir ordentligt med pudersnö i vinter. Snö verkar vara något de flesta hundar älskar.

Kasper i skogen med upphittad socka.

Min numer bortgångna Hovawart Pivot i fin pudersnö.



Postat 2019-10-01 14:05 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Veterinären samt lite gammal historia från dagens Kungälv.

Idag hade Kasper och jag en tid med veterinären. Detta för att uppdatera rabiesvaccineringen och en vaccinering mot valpsjuka, kennelsjuka mm.

 Detta för att hans EU, Pet passport skall gälla. Nu verkar han inte ens känna när han får sprutor i nackskinnet. Att gå till veterinären för att träfffa Amal är bara skoj och hon brukar bjuda på härligt hundgodis. Idag var det torkat kyckligkött. 

Eller vad säger du Kasper.

Jo kycklingen var  bättre än de grisöron du brukar bjuda på ibland husse. Mer enklare att tugga och smakade minst lika bra.

Grisöron är så sega att det tar en kvart minst att få i sig ett.

Fast det är meningen att de skall vara sega Kasper. De skall hjälpa till att göra ren dina tänder så du inte får tandsten. 

Då tycker jag dentalsticks är bättre husse. De smakar bra och jag kan få i mig en stick på någon minut. 

Fast husse varför måste jag ha ett EU-Pass? Nu har vi åkt tillsammans till Österrike eller till Kroatien många gånger tillsammans.  Passerat massor av gränser. Du brukar visa mitt Eu-pass och ditt eget pass. Passpolisen brukar bara stirra på mitt pass som de aldrig sett ett sådant förr och snabbt lämna tillbaka det utan att titta i det. Det är bara ditt pass de synar.

Fast det är ju inte konstigt så skum som du ser ut husse.  Medan jag ser genomärlig ut. Nu var du allt lusig din lille svarte odåga, fast  du har rätt Kasper. Att smuggla en hund genom europa verkar hur lätt och riskfritt som helst. Tydligen är det människor som man måste hålla koll på. Inte immigranthundar.

Du Kasper nu åker vi till Kungälv. Vi stannar på vägen så du får göra ditt och springa av dig lite energi.

Här har vi nu Ragnhildsholmen. En ganska intressant gammal plats med rik historia. Det står en hel del på den här informationstavlan.

Förstora bilden så bör den gå att läsa. Det bör ni förresten göra med alla bilder.

Fast det finns en hel del mer. Jag hittade några bra länkar där man kan läsa om Ragnhildsholmen och Kongahälla. När det begav sig var de båda på 1250 talet  samma sak.

För den som är historieintresserad finns det mycket mer att läsa. Det var mycket intriger och politik här 1250-1350 och även senare. Får till och med dagens politik att  verka odramatisk

http://wadbring.com/historia/sidor/ragnhild.htm

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kungahälla

Där framme ligger Ragnhildsholmen.  Fast det vet du ju. Du har varit här förr. Nu skall vi gå på träspången här Kasper och du skall inte bada i vattnet som finns lite längre fram. Håll dig nu på spången.

Så där är du Kasper. Du sprang i förväg som vanligt.  

Men husse du stannade ju och fotade kor. Kor är trista. Titta dem i ögonen så ser du att det är helt tomt i skallen på dem.

De är inte som hundar som  har själ och är intelligenta. 

OK det får stå för dig Kasper.

De  hade bra utsikt härifrån.  Det var lätt att se om det kom någon båt på älven.

Nu har du ju badat i en pöl i alla fall Kasper och är genomblöt. Förstår att du drar iväg med  full fart. Du är en byracka.

Där borta vid gården på åkrarna har arkeologer hittat spår av ett stort slag. Fast det var troligen långt före borgen byggdes.  Man vet inte när det skedde och vilka som krigade mot varandra. Marken har plöjts och brukats under flera hundra år och därför har de lämningar som funnits förstörts eller försvunnit

Hör du Kasper sa inte jag till dig att inte bada.

Nej husse det gjorde du inte. Du sa att jag inte skulle bada i vattnet vid spången. Det gjorde jag inte heller.

Jag badade i en pöl inuti borgen. Det sa du inget om

Du är en svart liten djävul Kasper. Tolkar allt bokstavligt när det passar dig. Smart men ändå en byracka.

Nu går vi tillbaka till bilen och åker vidare.

Det där var en del av vår dag. Nu är det dags för en längre kvällspromenad.

Kasper ligger och väntar otåligt.



Postat 2019-09-30 18:00 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

En regnig "Friday for future" i Göteborg.

Dottern lockade med mig på dagens "Friday for future". Vi delar att vi båda tycker att det bör göras mer för att hon och andra yngre skall få en dräglig framtid.

Det är också inom området sustainable development som hon just blivit klar med sin MBA.

Som det ser ut just nu sker klimatförändsringarna på de högre norra och lägre södra breddgraderna betydligt snabbare än vad forskarna prognostiserat. Dit hör också Sverige.

Därför hoppas jag att de demonstrationer/skolstrejk som nu sker i nu över hundra länder skall påverka vår makthavare. Man kan inte frånta Greta att hon verkligen satt igång något stort.

Vädret idag var inte pålitligt alls. Inte ens väderradarn gick att lita på.

Jag bestämde mig för att ta elcykeln för jag kör helst inte bil alls längre i vissa delar av Göteborg. Det är fullt trafikkaos konstant runt Nordstan och centralen.

För att vara på den säkra sidan satte jag på mig mitt seglarställ som skall klara stormar off-shote utan att läcka. så det borde duga.

Tur var det för jag kom inte långt innan det började regna ordentligt.

Det var samling vid Bältesspännarparken nära Kungsportsavenyn i centrala Göteborg. Här mötte jag dottern som också hade anpassade kläder.

Det var redan mycket folk.

Sandra hade sitt eget budkap på ett miniplakat.

Jag hade förväntat mig att det huvudsakligen skulle vara ungdomar i demonstrationen. Där hade jag helt fel. Det var människor i alla åldrar. De över 25 år var nog i majoritet.

Det var också många äldre. Det är många som insett att något radikalt måste göras för att våra barn och barnbarn skall få en dräglig livsmiljö.

Det fanns också de som förde fram särintressen inom miljöområdet.

Ungdomarna fanns givetvis också på plats.

Trots vädret flödade det hela tiden till mer folk.

Jag tog min lilla cykel och föjde täten av tåget ner mot Gustav Adolfs torg. Det blev en blöt march för de som inte hade ordentliga regnklader eller ett stort paraply.

Torget fylldes snabbt med ett hav av paraplyer. Mer folk strömmade till i en strid ström från Östra Hamngatan. Bussarna och spårvagnarna hade det nästan omöjligt att komma fram.

Det ar inte bara regnet som trummade på paraplyer. Det fanns andra som trummade och under mer rytmiska former.

Det regnade ordentligt hela tiden. På scenen väntade man på att alla  skulle nå fram till torget. Det visade sig att det skulle bli en lång väntan.

De flesta hade klätt sig rätt för genuint Göteborgsväder. Det var bara vinden som saknades. De som inte klätt sig rätt ångrade sig nog bittert.

Torget började fyllas och arrangörerna fick hela tiden be publiken att trycka ihop sig för att alla skulle kunna få plats.

Ringde till min dotter. Hon var kvar vid Bältesspännarparken. Hon sa att det var kö för att kunna tåga nerför Östra Hamngatan. Det var  över 1 00 personer kvar vid startpunkten. Det skulle ta en bra stund innan alla skulle vara på plats. Såg i GT att det skulle vara 10 000 som demonstrerade. 

Jag hade tagit med mig frottéhandduk för att kunna torka ren kameran från vatten. Något jag behövde göra varannan minut. Idag fick min 5D MKIV verkligen visa att den var fuktskyddad. Jag hade vatten både i okularet, på objektivet trots motljusskydd samt givetvis på skärmen och resten av kameran. Nu var min lilla frottéhandduk så blöt att jag inte längre kunde få bort vattnet i okularet och på objetivets frontlins. Därför bestämde jag mig för att det var dags att cykla hemåt. Ni kommer se på följande bilder att det inte är så bra att ha vatten på frontlinsen.

Upptäckte snart att det var kaos i trafiken. Vid centralen var det bilar överallt som inte kom någonstans. Det skulle nog ta bra tid för bilförarna att komma hem den här dagen.

Fast när jag kom upp på Göta älvbron såg det inte bättre ut för kollektivtrafiken. Där stod spårvagnar och bussar i en enda lång kö. Det var väldigt många som gick över  bron på min sida mot normalt.

Var glad att ha mitt eget lilla fordon. Visst var det en blöt resa men jag var klädd för det.

Stannade för att ta en bild på det pågående bygget av den nya Göta älvbron.   Tycker nog att det ser ungefär likadant ut som för ett par månader sedan. Göteborg fortsätter lida av trafikinfarkt och kommer göra det i flera år till. Jag vägrar mer eller mindre att köra i delar av centrala Göteborg. Det är ta mig sjutton bättre att köra i Milano än i den här småstaden.

Många har tydligen valt att gå istället för att använda kolletivtrafiken.

När jag kommer ner mot Ringön ser jag den västra sidan av bron. Här är det ett lämmeltåg av människor. Det verkar vara tusentals människor som går över bron. Kanske enda sättet att ta sig hem när kollektitrafiken klappat ihop. Att det blev så idag beror säkert på att de som tågade ner för Östra hamngatan. De blockerade spårvagns och busstrafiken vid Brunnsparken. En plats där nästan all kollektivtrafik skall passera. Idiotiskt. När skall Göteborg politiker inse att infrastrukturen i den här staden inte fungerar.

Gräv tunnlar för att spåvagnarna kan passera centrum snabbt och effektivt. Det är mycket viktigare än en tågtunnel. Det berör många fler resenärer.

På min lilla Kringla cykel susar jag fram som en vindhund i 25 km/timme. En svindlande hastighet jämfört kolletivtrafiken. Den där spårvagnen till Guldheden kommer nog ta sin tid innan den når Guldheden. Sniithastighet mot målet för närvarande noll.

Det var en intressant eftermiddag. Fast fotovädret var verkligen värsta möjliga. Så kanskle provar jag igen nästa fredag om vädret är bättre.

Det verkar verkligen som Greta har startat något som bara växer runt om i världen. Fast skall det vara ett sådant kaos som idag kommer nog många Göteborgare hoppas på att det får ett snabbt slut.

Hälsningar

Mats



Postat 2019-09-27 22:48 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera
Föregående 1 2 3 ... 42 Nästa